Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

13 december, 2014

Signade lågors vakt

Jag har haft en så fin dag. En alldeles vanlig, fastän med besök av nära och kära, precis som jag vill ha det vid högtider. 

Det är kväll nu. Gästerna har gått hem. Vi har lussefikat och skrattat tillsammans, njutit av de tända ljusen, dofterna och smakerna. Så tittar jag till Valentin där han sover, jag blir liggande bredvid honom och surfar på telefonen. Så strömmar alla de där orden emot mig, de om personer som inte vill gott mot människor som de ser som annorlunda. Det står om personer som vill kategorisera, särskilja, hänga ut de som behöver vårt skydd och vårt stöd. I natt är det Lucias natt. Hon som går med ljuset genom världen. Och jag önskar så att meningarna i Luciasången kunde vara sanna:
"Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar, signade lågors vakt skydd åt oss bringar." En saga är det, men jag önskar så starkt att ljuset i den ska finnas.

11 december, 2014

Om "Invite Me To My Own Words" - Önskelistan

Ibland möter jag ide'er som är som underbara presenter och som får det att spraka till inuti mig. När det händer stannar det inte där, det snurrar vidare, startar om, möblerar om, målar om mig. Det får mig att känna att jag ser hela världen och att den ser mig, och att det bara är för mig att hoppa så flyger vi vidare.

För ett litet tag sedan fick jag en sådan present igen. En gammal bekant till mig, AnnaLina Hertzberg, bjöd in till att ta del av hennes ide'. Invite Me To My Own Words kallar hon den. Under ett års tid kommer AnnaLina som är regissör och dramatiker, att undersöka sitt eget konstnärliga uttryck genom att genomföra tolv stycken uppdrag. Det är ett modigt projekt och utelämnande, skört i sin sårbarhet. Jag blir så inspirerad och får en sådan kraft av att följa det.

Häromdagen önskade AnnaLina sig att människor delade med sig av sina önskelistor till henne. Givetvis vill jag göra det.
 
Så. Min önskelista utan inbördes ordning:

1. En damsnurra med ballongdäck
2. En bandspelare för lukter (Jag och min barndomsvän funderade länge på hur vi skulle kunna konstruera en.)
3. Att träffa Barbro Lindgren 
4. En flygande matta som jag kan resa till mina nära och kära med fortare än vinden
5. Att kunna prata flytande portugisiska 
6. Att jag lyckas skriva en roman och blir utgiven på första försöket
7. Att kunna spela trummor
8. Att alla, alla, alla får vara friska, trygga och lyckliga. För alltid. I evigheters evighet
9. Ett hem med fyra dörrar vilka alla leder till olika årstider
10. Det där magiska tillståndet som kallas "inre ro"

08 december, 2014

Kylan

När jag gick till tåget imorse var det så mörkt, så kallt, så isigt, så rått i vinden. Sjön var alldeles svart och marken med, gatlyktornas sken räckte inte upp till himlen. Så såg jag ett flygplan högt däruppe, det blinkade så varmt, så välkomnande. Jag kom att tänka på en så vacker äldre man som jag känner. Han har frusit i hela sitt liv, säger han. Och på vintern längtar han så mycket till värmen att han gråter när planen flyger ifrån honom och lämnar honom kvar på den isiga marken.

06 december, 2014

"Det är din tid"

Jag hade trasslat mig förbi alla människor, alla hyllor, alla frysdiskar, allt tinglande julepling och tingeltangel och äntligen köat färdigt och börjat lassa upp varorna. Med stressen blinkande inuti och med själen i tusen delar, försökte jag lägga alla varor med streckkoden utåt och mata fram dem i takt med det löpande bandet.

- Jag ska bara hitta rätt rabattkuponger också. Ursäkta!

- Stressa inte, svarade kassörskan och log helt lugnt. Jag brukar säga det till kunderna, att "Nu är det du som står här. Det är din tid. De andra får vänta." Och blir folk bakom i kön förbannade om något krånglar, så, ja, så är det.

Så ryckte hon på axlarna, log mot mig igen och fortsatte:

- Mitt motto är "Behandla andra som du själv vill bli behandlad."

Och så enkelt, så lätt, blev världen mjuk omkring mig.

04 december, 2014

Kattskit

Och den där känslan som värker i hela halsen från bröstkorgen och upp och som alltid kommer när jag nästan, nästan, nästan är framme vid förskolan på eftermiddagen. Det är den känslan av att snart, snart, snart får jag krama min unge, kan han linda sina mjuka armar runt min hals och vi får vara så där nära. Då försvinner allt det andra, krymper stressen, krymper pressen, krymper allt det där som tvingar på mig ett pansar, snart kan jag se det flyga och fara. Snart blir allt det där som känns så himla viktigt annars till kattskit som försvinner ut i rymden bara.


Portugal i somras

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.