Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

16 december, 2013

Julefrid

Så går jag där med Valentin i vagnen och det är så himla jobbigt, varmt och svettigt, trångt och bläkigt, stökigt och brötigt. Valentin yvas i den uppknäppta overallen, hojtar argt och viftar vilt. Han vill inte ligga där, han vill ut ur affären och jag förstår honom. Jag vill inte heller traska runt på snöslaskiga golv i trånga varugångar med lysrörssken och köpa tandkräm och toapapper och blöjor i stora paket, men jag måste ju det. Så jag gör det så trivsamt jag kan, sjunger små sånger och berättar för min unge om allt det vi ser. Med ena handen drar jag en varukorg på hjul, med den andra barnvagnen. På den balanserar ett stort paket som jag lindat in i min halsduk, för att Valentin inte ska skära sig på de plastiga snörena runt det.

Så är jag då i vägen, det tillhör ju sakens natur och jag skyndar mig att säga:

"Förlåt mig!"

För jag pallar inte att bli snäst åt också, då börjar jag gråta, jag känner det. Men farbrorn jag spärrat in mellan lussekatterna och brödhyllan, svarar bara:

"Det gör jag så gärna!"

Och ler så där varmt, så där uppriktigt, så att jag förstår att det inte bara är något han säger för att vara artig, han menar det verkligen.

Plötsligt går det så mycket lättare att andas där bland hyllorna, i dagen, i hela julefriden. Och när sedan expediten vänligt tejpar den stora varupåsen som spruckit längs med sidan, orkar jag le hela snöslaskvägen hem.

*******************************************************************

Till nya läsare vill jag säga att ni är så innerligt välkomna hit, och att jag bara bloggar på måndagar.

12 kommentarer:

  1. Lite förståelse, ett leende, medmänsklighet. Så enkelt egentligen! :-)
    Varma kramen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Javisst, så är det ju verkligen! Jag må låta naiv, men jag är säker på, att om alla tänkte så, skulle det vara så mycket lättare att vara människa.
      Varm kram tillbaka

      Radera
  2. Visst kan så lite göra så mycket ibland. :) Så försöker man komma ihåg det och ge tillbaka till nån annan en dag, när man själv är på bättre humör / i bättre situation.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis, som i den där filmen "Play it forward"!

      Radera
  3. Ibland behövs det inte så mycket för att livshjulet ska gå igång igen. Ett leende, en snäll replik, en blick eller gest. Det är tufft att vara i varma affärer och hjulhandla. :)
    Decemberkram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är "hju" det...äsch, jag försökte i alla fall;)
      Julkram!

      Radera
  4. Ja kära fina du...livet är sannerligen inte alltid hur lätt som helst och vi sätts på små prov längs med vägen hela tiden. Och det finns verkligen en slags vardaglig kärlek i alla de här små gesterna som människorna ger oss som t ex expediten som hjälpte dig och "lyfte" dig...jag fullkomligt älskar sådant och skriver faktiskt upp det för att spara det
    kram till dig
    Emma

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men, vilken fin idé att skriva ner de gesterna! Det ska jag minnas, tack så mycket Emma!
      Kram tillbaka

      Radera
  5. Å så fint.. det där vardagliga, viktiga och generösa.
    Kramar från Liv

    SvaraRadera
  6. Ett leende från någon okänd eller en hjälpande hand kan göra hela ens dag... Det är viktigt att föra leendet och hjälpsamheten vidare så Jag försöker själv att tänka på det, vilja vara den "okända" som är där just då...
    Jag önskar dig och dina en fin fjärde advent helg och en riktigt god jul!
    Stor kram t dig från mig
    Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har så rätt, kära Sandra, och tänk, jag kände på mig att du är den sortens människa som värdesätter det, som tänker så.

      Tack fina för din hälsning, en riktigt god jul önskar jag dig och de dina!

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.