Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

25 november, 2013

Han är så söt när han sover

Det finns något så vackert med när människor släpper sina masker och öppnar sina avvisande ansikten, glömmer bort att stänga av, stänga ute. Som igår när jag stod lutad mot en vägg på Stockholms central och väntade på min älskade. Tungt mot min axel låg min sömnvarma unge. Jag höll honom alldeles nära, sjöng en vaggvisa helt tyst i hans öra, såg ut över den stora salen. Log tillbaka mot främlingar i de möten som uppstår när all stress som flyger förbi i tickande klockor, i rullande väskor, i alla kroppar som jagar, mjuknar, blir till leende ögon och läppar.

Till nya läsare vill jag säga att ni är så innerligt välkomna hit, och att jag bara bloggar på måndagar.

16 kommentarer:

  1. Då är ansikten som vackrast! Barn och djur har en fantastisk förmåga att få människor att mjukna.

    Jag önskar att vi oftare kunde visa våra ansikten, utan masker, för varandra. Inbillar mig att världen skulle vara varmare så.

    Hoppas du får en fin vecka, kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror som du, att världen skulle bli varmare genom de möten som skapas när maskerna faller, när vi kommer riktigt nära, möts utan pålagda leenden.

      Tack detsamma, fina Linn!
      Kram

      Radera
  2. Så väldigt sant! Små barn och vyssande, kärleksfulla mödrar har den förmågan att få folk att ömt le, att minnas.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, oavsett vilken relation de har till barn och föräldraskap tycks någonting hända inuti människor, som gör att det är svårt för dematt värja sig, som gör att de berörs.

      Radera
  3. Så är det. Och jag kan lova dig, att den där extra överväldigande kärleken som nästan får dig att svämma över kommer du att känna när du ser honom sova även när han blivit större. Tro mig: min äldste är 15 och när han sover är han fortfarande min lille, lille pojke.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, jag blir tårögd när jag läser dina ord. De rymmer så mycket, det föds så många bilder inuti mig, där jag sitter och ammar min son som snart är åtta månader.

      Radera
  4. Det är det finaste som finns att se sina barn sova... *host host* ibland bland det bästa också, ja kanske inte ordagrant bästa men ja ibland vill man bara att dom ska sova så man själv får pausa och andas...

    Hoppas att Valentin, din älskade och du får en fin första advent tillsammans
    Kramar Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jaa du, det kan jag skriva under på ibland, det kan jag lova;)

      Tack fina, önskar er detsamma!
      Kramar

      Radera
  5. Naket och naturligt. Det kan vara vackert i många åldrar, men doftar helt klart bäst när det gäller de små. Kram från en vaken och stor pojke. :)

    SvaraRadera
  6. Så fint det är att betrakta sina barn när de sover. Se hur annorlunda deras ansikten är när de är totalt avslappnade. Fundera på vad de drömmer om just nu..
    Så mycket vi visar med våra ansikten, med vår mimik och våra uttryck.
    Och det underlättar så i möten med människor, att försöka ha ett öppet uttryck och sinne för att kunna spegla hur vi känner. Endel som alltid har samma uttryck oavsett dag och tid, som inte ens försöker dra på smilbanden.. så tråkigt de måste ha det..
    Men alla är vi olika :-)
    Stor kram till dej och de dina!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å, Johanna, tack för dina speglingar! Så fint att läsa dina tankar!
      Stor kram tillbaka till er

      Radera
  7. Att se på en människa man älskar när han eller hon sover är så underbart, att få vila i tryggheten och kärleken. Jag tycker det är fantastiskt att vakna mitt i natten och betrakta den människan som ligger bredvid mig i sängen och snusar sött. Då somnar jag om så där extra gott! Kramis

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så, att bara kunna sträcka ut en hand och röra vi den man älskar, är skatter i natten.
      Kramen!

      Radera
  8. Svar
    1. Tack snälla! Och så glad jag blir över ditt besök, då får jag ju chansen att kika in till dig!

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.