Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

14 oktober, 2013

N - Näsor, Nejlikor, Näranäranära, Närvarande

Den här månaden är jag med i en bloggutmaning till förmån för Bröstcancerfonden. Ni kan läsa om det här.

**********************************************************************************************************

Näsor
Det är höst, jag är på promenad med andra barn och någons mamma, jag minns inte vems. Luften är hög och klar, solen skiner, jag har nya skor som väger mer än dem jag bar under sommaren. Plötsligt stannar mamman upp under en lönn. Hon säger att vi ska få nya näsor allesammans. Jag förstår ingenting, det verkar jättekonstigt! Till hon böjer sig ner och plockar upp något från marken. Det är våra nya näsor, de räcker till oss alla, vi får flera stycken! Och hon visar hur vi ska fästa dem längst ut på nästippen. Så tågar vi vidare, fnissande med våra näsor pekande rätt upp i himlen, inte ner mot jorden såklart, hur skulle vi då kunna prata? Där tänker jag mig att jag tar mina foton, det blir en hel rad.

Jag tänker tillbaka på hur näsor blev svårare att finna och att fästa, allteftersom hösten gick. Hur de blev allt torrare, allt jordigare, vittrade sönder allt mer. Hur jag undrade när det skulle komma nya, färska näsor, hur jag längtade litegrand efter det.

Nejlikor
Fotot är från köket i ett av de hus vi bodde i när jag var liten. Lampan bildar en ö av ljus, en bubbla mot mörkret i vrårna och utanför fönstren. Det är december, julafton nalkas. Vi sitter runt köksbordet hela familjen; det är pappa, mamma, min syster och jag själv. Vi gör julpynt och alla är hemma, alla är sams, alla är med. På bordet ligger apelsiner, kryddnejlikor och långa, röda bomullsband. Vi knyter banden kring de gyllene frukterna, och pressar in nejlikor i dem. Där är doften av apelsin och av nejlika, de blandas, fyller andetagen. Det är svårt att trycka in de vassa kryddorna, jag minns avtrycken på fingertopparna, som djupa stjärnor.

Näranäranära
Närvarande
Bilden är från den första tiden med Valentin. De första månaderna, veckorna, dagarna, nätterna, timmarna, minuterna, sekunderna. Jag står framför helfigurspegeln i vårt vardagsrum. Mitt ansikte är så rent, så trött, så mörka är skuggorna under ögonen. Valentin sover i min famn, den lilla kroppen vilar från min halsgrop och ner över magen. Han är utanpå nu, inte inuti som förut. Men närmare och mer närvarande än någonsin någon annan är han, är jag.

**********************************************************************************************************

Under hösten 2012 arbetade jag fram manuset "Räddare" tillsammans med Sveriges äldsta amatörteaterförening, "Cirkelteatern" i Årsta (Stockholm). Jag tycker att ensemblen och regissören har gjort ett fantastiskt fint jobb, så varmt, så innerligt, och jag är så lycklig över det. Nu återstår endast två föreställningar, den 19 och den 20 oktober. Vill ni gå bör ni skynda er att boka plats! Gårdagens föreställning var utsåld, så biljetterna försvinner snabbt.

Så här skriver regissören Martin Hanson om "Räddare":
 "Vi bär alla på en eller flera rädslor. Rädslor som både kan skapas och frodas såväl i vårt inre som yttre rum. Saker som vi påverkar och påverkas av. Dessa rädslor gör något med oss, påverkar oss på något sätt. De kan ge oss drivkraften att förändra, skapa något nytt, annat. Men de kan också passivera oss, få oss att fastna. Det kanske rent av är dessa rädslor som gör oss till de vi är.

Vad händer om vi inte vill och vågar möta rädslorna? Låter oss känna och vara i rädslan, locka fram den ur vår mörka vrå? Då kanske vi öppnar dörren, låter en räddare kliva in. En räddare som ser oss, hör oss, tröstar oss. En räddare som inte ställer frågor eller svar utan bara möter, finns där, säger hej!"

Tid: 19:00
Plats: Teaterlokalen vid Årsta torg
Regi: Martin Hanson
Manus: Frida Mellström
Bokning: Via e-post cirkelteatern@hotmail.com. Ange ditt namn, antal biljetter, samt vilket datum du önskar se föreställningen.
Ordinarie biljettpris: 100 kr.
Studenter och pensionärer: 80 kr.
Föreställningens längd: 1 timme och 40 min.


**********************************************************************************************************
Till nya läsare vill jag säga att ni är så innerligt välkomna hit, och att jag bara bloggar på måndagar.

14 kommentarer:

  1. Vackra, varma minnen från din egen barndom, och nu är det din tur att ge Valentin detsamma. Funderar över om de egna barndomsminnena kommer närmare när man själv har fått en liten, är det så?

    Jag har sagt det förr, men det tål att sägas igen: Tack för den behagliga, rofyllda läsningen du bjuder på. Jag blir lugn och stark, hittar tillbaka till den och där jag vill vara.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att du kan ha rätt i det, Linn. Att minnena från min barndom blir starkare, mer närvarande sedan jag lever med Valentin, är en del av hans.

      Tack för att du skriver vad du känner när du läser min blogg. Jag behöver höra det, få kraft och energi, få veta att jag når ut, att jag landar.

      Radera
  2. Älskar dina stillbilder! De får fram så många minnen, smaker och dofter från en tid för länge sedan.... Största kramen

    SvaraRadera
    Svar
    1. Och största kramen tillbaka till dig, så himla fint att höra vart stillbilderna landar!

      Radera
  3. Underbart skrivet.. jag målar mina egna bilder genom dina ord.
    Kramar

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära =)
      Önskar att jag kunde se dina bilder, att de gick att framkalla!
      Kramar

      Radera
  4. Som alltid bara sitter jag och njuter och läser din text en gång till...
    Kram M.E

    SvaraRadera
    Svar
    1. Å, så fint att du känner så! Tack och kram=)

      Radera
  5. Så vackert! Både ifrån din barndom och ifrån Valentins. Tänk vad sådana stunder betyder, när en vuxen stannar upp fokuserar, delar barnets värld ... och alla är sams.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket=)
      Ja, tänk. De där stunderna, sådana skatter de är, såväl i självaste nuet, som när de blivit till minnen.

      Radera
  6. Poestiskt och vackert. Dina bilder syns tydligt och mest gillar jag näranäranära för det är så stort att man knappt kan ana det förrän man är där och jag är så glad över att du får känna det!
    Höstkram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack fina du =)
      Ja, att få uppleva det...jag är så innerligt tacksam över den lyckan, den skatten. Tack för att du gläds tillsammans med mig över den!
      Höstkram tillbaka, ser fram emot att se hösten bli vackrare genom din kamera!

      Radera
  7. Så avkopplande att läsa dina texter.. det ger mig ro ska du veta och jag läser texten igen och igen och ser verkligen bilderna framför mig...
    Frida skriv en bok, jag står först i kö!!!
    Önskar dig och dina killar en härlig helg! Själv ska jag palta på mig och spendera tiden i ishallen, ngt jag gillar att göra såklart!

    kram Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära Sandra! Dina ord, att du läser, betyder massor för mig!

      Och tack för dina hejarop om bokskriveriet! Det är en livslång dröm jag vill förverkliga när tiden är inne, och det är så härligt att få pepp inför det.

      Brr, ishall låter kallt och lite ogint, men det klart, är det ens egen unge som spelar, värmer det=)

      Kram

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.