Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

05 augusti, 2013

Under ytan

Jag gick stigen ner till sjön idag, kände skogen under mina fötter; barr, kottar, mossa, stenar. Tog steget ut i vattnet. Ångrade mig sekunden innan jag nådde ytan, huttrade till innan jag kunde andas igen. Började simma med det ljumma vattnet runtomkring mig, högt ovan den gyttjiga bottnen. Mindes hur jag gjorde när jag var liten. Hur jag drog djupt efter andan för att få luften att räcka och dök under vattnet med ögonen öppna. Jag ville vistas där länge, och få syn på de väsen jag tänkte fanns där.

Mindes hur jag sa adjö till undervattensflickan som jag hade lekt med under besöket på mina morföräldrars landställe. Mindes saknaden och undran; hur skulle hon överleva vintern, när sjön låg under ett istäcke?

Jag gjorde som när jag var liten, jag dök under vattnet med öppna ögon. Jag stannade där så länge jag kunde och kisade för att se om undervattensflickan bytt sjö och flyttat hit, men jag såg henne ingenstans. Sedan simmade jag tillbaka upp mot ytan igen, till ljudet och livet som pågick där, och till molnen som flög över himmelen.

Till nya läsare vill jag säga att ni är så innerligt välkomna hit, och att jag bara bloggar på måndagar.

20 kommentarer:

  1. Åh, vännen. Vilka underbara minnen. Jag känner så väl igen mig, det är min barndom du pratar om... Jag kan än idag känna hur det känns, hur det doftar av det bräckta vattnet, hur det känns när jag kommer under ytan och får lite Sommenvatten i munnen, hur det slår lock för öronen och jag plötsligt är i en annan värld. Och jag öppnar ögonen och det är SÅ spännande! Sköt om dig i sommartid! Kramis PS. Nu är det något som har gått i tryck...hjälp...:-))

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog hörs det att du känner igen dig, så glad över att få läsa om ditt minne =)
      Och vet du, jag förstår att du vill ropa "hjälp", men det behöver du inte;) Det kommer nämligen att gå alldeles strålande!
      Kram

      Radera
  2. Vilken underbar betraktelse från en annan tid men som vi delar.. bara ljudet i vatten är ju magiskt.
    Kramar och härligt att läsa hos dig på måndagarna.. jag svarade på din fråga hos mig förresten :)
    Liv

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det ett häftigt ljud! Jag minns hur jag och mina vänner försökte prata under vattnet, och sjunga!
      Tusen tack för ditt svar, och tack för att du finns i bloggvärlden =)

      Radera
  3. Vackert!
    Och så härligt att simma i det svala vattnet, att bara var däri.

    SvaraRadera
  4. Kan hon ha bytt sjö? Eller har du blivit trist vuxen och tror inte längre på henne? Hoppas inte det sistnämnda.
    Bra skrivet som vanligt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Aldrig att jag blir för gammal för sådant! Och vem vet, kanske gömmer hon sig, kanske har hon tagit sitt pick och pack och åkt;)
      Och tack =)
      Kram

      Radera
  5. Ja visst är det konstigt att vattnet känns så kallt först när det är så varmt!
    Kram Helena

    SvaraRadera
  6. Underbara minnen och härligt att du kunde göra det igen! Synd att hon var borta...

    Kraam
    Petronella

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det var synd, men vem vet, kanske dyker hon upp igen =)
      Kram

      Radera
  7. Bara att få komma till Varberg är barndomsminne för mig...
    Burr så kallt att bada, själv har jag knappt doppat tårna ;-)
    Hoppas du mår bra och njuter av sommaren..

    Kram Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vår sjö är så liten att den fort blir varm, tror allt att du skulle våga doppa tårna här =)

      Jag njuter verkligen och mår bra, hoppas och önskar dig detsamma.

      Kram

      Radera
  8. Vilken frihetskänsla det är att simma ute i det fria! Och jag blir lite nyfiken på din undervattensvärld, hoppas du hittar tillbaka till den :-)
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är det, önskar att det var så varmt i vattnet att det gick att göra det året runt. Att bada ute är bland det härligaste jag vet.

      Och undervattensvärlden, den rymmer mycket den ;)

      Kram

      Radera
  9. Svar
    1. <3

      Hej Frida!
      Det var ett tag sedan, så fint att se dig igen.
      Hoppas att allt är bra!

      Radera
  10. Skriv en bok.

    Kramar

    Anki

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära!
      Det är en dröm ska du veta:)

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.