Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

13 december, 2012

"Mörkermakt ljust du betvingar..."

 


Det är lucia idag och snön ligger i stora bomullssjok över världen. Vi gick upp tidigare än vanligt, min älskade och jag, värmde lussekatter och glögg, tände adventsljusen. Och vi satt där och lyssnade på luciakören på teve, och pratade om minnena som följde med. Jag mindes tidiga morgnar med täckbyxor under lucianattlinnet, när jag sprang mellan alla framträdanden. Jag mindes spänningen innan det var dags att skrida in och hur den avtog allteftersom dagen gick, och trötthetsfnittret tog överhanden. Jag mindes den gång i gymnasiet när jag var lucia, och inte kom ihåg att jag bar slitna Dr Martens förrän sekunder innan vi skridit in i salen. Jag  tänkte på den luciadag när min uppgift var att ta ton, och hela knäskålen var ett enda stort blåmärke efter alla gånger jag slagit till den med stämgaffeln.

Jag började tänka på det där stråket av sorg som jag ofta känner när julens dörr står på glänt, och undrade när det egentligen kom, när det kan tänkas ha uppstått? När började alla fina decemberminnen skuggas? Och var kom de där skuggorna ifrån?

Men när jag satt där i soffan med min älskade, kände jag hur de frågorna skingrades, för att sedan försvinna. Hur de inte slog sig ner och stannade kvar. Hur skuggorna inte är så mörka som de brukade vara. Hur jag plockar russinen ur den där decemberkakan numera, hur det är jag som bestämmer över den. Som när jag varsamt väljer ut de symboliska jultingen som pryder vårt hem.

Som speldoselucian. Den som först fanns hemma hos mormor och morfar och sedan hos min mamma, i hennes hem. Den där lucian med sitt gyllene hår, sin sköra klänning och sina änglavingar, som jag fortfarande tycker är vacker, på samma storögda sätt som när jag var ett barn. Hon som står i vårt fönster nu, och som bär med sig vackra, skimrande barndomsminnen, inte mörka tankar. Som i en av verserna från Sigrid Elmblads "Sankta Lucia"

Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar,
signade lågors vakt skydd åt oss bringar.
// Drömmar med vingesus, undret oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia. //

16 kommentarer:

  1. Jag var inne hos Jonnajinton.se
    DÄR fick jag luciastämning till tårar.
    Enstaka prylar man har som bär minnen är stort, men jag har gett bort kasse efter kasse till glädje för andra.
    kram från Dalsland//

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är så fint när man kan göra så! Själv rensar jag ut och ger bort saker då och då, jag tycker inte om att samla på mig för mycket. Jag vill hellre ha ett fåtal ting som betyder något för mig här hemma, jag andas lättare då.
      Kram!

      Radera
  2. Hoppas att du har haft en fin Luciadag...
    Vissa små ting gör oss påminda om när vi var yngre, jag tycker att din lilla ängel-lucia ser otroligt fin ut när den står där i fönstret...

    Kram Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det fick jag = )
      Vad roligt att du tycker om lucian!
      Kram Frida

      Radera
  3. Så fint att du nu känner att du tagit makten över den här tiden! Och vilka minnen du har av själva luciadagen! Fantastiskt att ni har en sådan speldosa som har en sådan historia!

    Jag har aldrig tyckt om den här dagen. Vet inte riktigt varför. Jag har funderat över det och tänker att det kanske är för att jag alltid känt att det inte varit min högtid, känt att jag är utesluten.

    Minns att vi en gång för många år sedan pratade om lucia i skolan och jag tänkte för mig själv att det skulle vara speciellt och ärofyllt att få vara den utvalda. Då sade en pojke i klassen, en av dem som jag hade mycket respekt för och som var någon som alla lyssnade på, att för honom var det självklart att lucia skulle vara en blond tjej. Och många höll med. Då insåg jag att lucia inte är något för mig, det är för de ljusa söta tjejerna, de som alltid fick vara prinsessor i teaterspelet och änglar i julspelet. Då insåg jag mer än någonsin att jag aldrig riktigt kommer att bli betraktad som svensk. Jag vet ju att den ursprungliga lucian var mörk, men här i Sverige så kännetecknas hon vanligtvis av det långa ljusa håret... Jag vet inte om det är därför jag inte tycker om lucia? Kanske. Det har aldrig känts som "min" högtid. Det är inte så att jag sörjer det, men det ger mig inte heller något. Den bara ÄR.

    Nu ska jag snart sova, är hemma i mitt gamla rum hos mamma och pappa just nu. Önskar dig en god natts sömn och sänder många kramar till min fina nätvän!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag blir ledsen när jag hör om hur det var i din klass, och jag kan inte låta bli att undra över lärarens roll i sammanhanget. Han/hon om någon borde verkligen ha tagit sitt ansvar och tagit tag i diskussionen!

      Vad mysigt det låter att du somnade i ditt gamla rum, så ombonat och varmt. Hoppas du sov sött, och att du gör detsamma, nu i natt!

      Stora kramar tillbaka till dig, min fina vän.

      Radera
  4. Ja, tänk liknande luciaminnen har jag med, alla gånger man lussat under sin uppväxt. Vad fint att dina decemberskuggor börjar skingras lite och så att du kan njuta av allt det fina, som nu, då och då. Hoppas att dina moln försvinner helt!

    Kram till dig!
    Petronella

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hoppas jag med, tack för din fina hälsning!
      Kramar tillbaka till dig.

      Radera
  5. Åh, så som bara du kan beskriver du de där små stunderna av eftertanke så fint. Kram till dig! Och de där orden är ju magiska, trollsejd och mörkermakt...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina, fina du! Så glad du gör mig. Och visst är orden underbara! Som tårta för en ordnörd!
      Kramar

      Radera
  6. Hoppas att detta blir året när du plockar massor av russin av decemberkakan och att stråket avtar, skuggorna ljusnar och i slutändan försvinner helt. Men ibland tror jag att det är nyttigt att ta fram dem. Granska dem på ett nytt sätt. Se dem med andra ögon. Men först måste man ha kontroll på dem. Det funkar inte att sätta plåster på insidan. Inte ens ett Bamseplåster. :)
    Jag är väldigt förtjust i ditt sätt att skriva på. Så följsamt.
    Visst är det extra trevligt med en julsak med gamla minnen.
    Ha en trevlig helg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det har du alldeles rätt i, det finns allt en mening med den där granskningen= )

      Tusen tack för dina fina ord om russinen i decemberkakan, om mitt skrivande...det är en sådan glädje att läsa dem.

      Önskar dig en riktigt fin vecka!

      Radera
  7. Önskar dig också en trevlig helg
    Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack, det fick jag = ) Och jag önskar dig en trevlig vecka!
      Kram

      Radera
  8. Så vackert och lent du skriver. Hoppas att du hittar många många fina russin i decemberkakan och att molnen skingras helt. Tack för besöket inne hos mej och din söta kommentar.

    En riktigt fin helg till dej..kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket,vilka fina ord du ger mig!
      Kram,
      önskar dig en jättefin vecka.

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.