Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

05 december, 2012

Ilskebaket

Det har varit en del oro på sistone. Fina vänner som inte fått vara friska, som åkt in till sjukhus för att vårdas, allt tröttare.

Det är svårt. Att önska så mycket att de ska läka, nu genast, men att inte kunna göra något vid det. Det är så svårt att veta var jag ska göra av allt det.

Så jag har bakat. Grahamsbullar bakade jag, krigade med bröden, slängde dem på plåtarna ilsket ihoprullade till ojämna klumpar, hafsigt penslade. Jag sket i om de blev goda, det var inte det de var till för, det var inte det!

Men så idag kom meddelanden, ett efter ett om att saker och ting ljusnat. Om hoppet i mediciner som verkat, om glädjande läkarbesked.

Det är sent nu och jag sitter i vårt kök och tittar ut på snön som inte tycks kunna sluta falla. Jag tänker att jag ska gå ut imorgon och lyssna på tystnaden i allt det där vita, att jag kan behöva det.

10 kommentarer:

  1. Det ska du göra, och sen ska du gå in och vila och dricka varmt te under en filt och smaka på dina grahamsbullar, för jag tror de blev goda i alla fall, även om det inte spelar någon roll. Jag sänder hopp och värme och tankar om hur lika vi är. Jag brukar alltid baka och laga mat när jag blir så där orolig för någon. Jag tror det är som att jag vill ge dem nybakat bröd för att bli hela liksom. Knasigt men fint och precis som det ska vara antagligen. Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det blev de faktiskt, goda alltså. När jag väl hade lugnat ner mig lite, så att jag kunde känna vad de smakade.

      Tack för hopp och värme! Det är ovärdeliga gåvor att få.

      Och, det är lyckligt att vi är så lika, att vi är fler lite knasiga och fina människor här på jorden = )

      Kram

      Radera
  2. Jag tycker att det låter som ett fantastiskt bak! Vilket bra sätt att få släppa ut lite känslor!

    Och jag hoppas att du är rädd om dig! Jag vet hur det är när man tar in andras "olyckor" och är känslig för det som händer runt en. Det är egentligen en underbar egenskap men det kan vara så tröttande också... Som en stor våg som bara sveper med sig... Och jag tror att du behöver din kraft, styrka att orka med den här tiden. Jag tycker att det var så fint att läsa inlägget om julens dörr som står på glänt. Jag hoppas att det någon dag kan ge dig lika mycket energi och glädje som jag själv fylls av! Och glöm inte att dofter är minst lika viktigt som något annat, sätt nejlikor i apelsiner och lägg i en skål eller häng upp i fönstret, eller kanske tänd ett doftande ljus. Finaste Frida, jag önskar att jag kunde ge dig lite energi! En riktigt stor varm kram!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, finaste vännen min = ) Din hälsning och omsorg ger mig energi, i sig själv. Och det är så fint att du förstär på djupet det där med olyckan som går in i hjärtat på en, hur skyddlös man kan vara.

      Stora, varma kramar

      Radera
  3. Jag nästan slutade läsa... sjukdommar värjer jag för. Orkar inte...
    Men så tänker jag att det håller inte att vara sån; att undvika. Så jag läser ändå. Som vanligt är jag tacksam för att vi är vänner, för att du är min syster i själen (nu vill tårarna fram) och för att du målar med orden så förjäääävla bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag är glad att du läste vidare, att du är kvar här, med mig = )
      För du är ju min valda syster, som jag tycker så gränslöst mycket om, och som jag vill dela mörkt och ljust med.

      Och tack för att du ger mig så himmelens fint beröm <3

      Radera
  4. Vad skönt att få slänga runt lite ilska, man behöver göra det när det blir för mycket runt omkring sig, det är skönt att bli av med sin ilska... Vad härligt att höra att du fick goda nyheter och jag tror säker att dina grahamsbullar smakade fantastiskt!
    Hoppas att du fick en skön tystnad ute bland allt det vita!
    Men klä dig varmt om du ska ut igen :)
    Ha en fortsatt fin kväll
    Kram Sandra

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det skönt! Ibland kan kroppen ta hand om känslorna som inte själen mäktar med. Sedan fick själen ännu mer avlastning i tystnaden, och som jag behövde det.

      Tack för din omsorg om mig i vinterkylan, den värmer!

      Stora kramar,
      ha en fin helg.

      Radera
  5. http://queenofkammebornia.se/2012/december/bara-for-att-jag-blir-lugn-och-glad.html
    Nu har jag svarat på dina frågor! Kram!

    SvaraRadera
    Svar
    1. åh, så spännande, jag ska genast kika in = )

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.