Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

24 oktober, 2012

Surkusar, bitterstruntar och flaxande änglar

Tänk alla de gånger jag blivit ledsen, sänkt och arg av hur främmande människor behandlat mig, snäst av mig, gjort livet surt för mig, varit otrevliga; i affärer, hos myndigheter, på tunnelbanan.

Men tänk den gången jag hade farit ut på cykeltur, då när jag bodde på Öland. Jag hade hunnit en bra bit när hjulet började svänga, pysa och studsa, och jag insåg att jag hade fått punktering. Jag steg av och började gå. Det var lång väg tillbaks, så när jag kom förbi en liten butik, gick jag in och frågade om jag kunde få ställa cykeln på deras parkering, till nästa dag. Och, joo, då, det gick så bra.

Dagen efter när jag återvände till butiken med en kompis och en kasse lagningsprylar, kunde jag inte hitta cykeln någonstans. Jag gick in och frågade kvinnan från gårdagen om hon visste var min cykel blivit av.

"Jaha, den", sa hon och log, innan hon fortsatte som den naturligaste saken i världen, "vi ställde in den här över natten, min man och jag, så den skulle vara säker. Och mannen min han lagade punkan igår, så det är redan klart."

Jag tänker ofta på den mannen och den kvinnan och på hur otroligt glad och tacksam jag blev. Och när surkusarna och bitterstruntarna spiller ättika i min väg, tänker jag att, det är ändå inte dem jag kommer att minnas, inte alls. Det är de där som ser ut som vanliga människor, men som visar sig vara flaxande änglar, som stannar kvar.

6 kommentarer:

  1. Vilket underbart par och du har helt rätt. De är ju dessa människor man ska minnas inte surkartarna. Ha en fin dag. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det så = ) Vad roligt att du tittade in! Ha en fin dag du också. Kram, Frida

      Radera
  2. Ja! Hurra! Det är då man känner att det finns hopp för mänskligheten! Och jag tror att de har vingar, men att de bara kan anas av oss som vill se. Kram!
    http://queenofkammebornia.se/2012/april/dina-vingar-bar.html

    SvaraRadera
  3. Jag vill tänka som du, minnas det positiva! För det är alldeles för lätt att låta människor sura attityd bli min egen efter att ha mött dem! Jag vill så gärna tro på Karma och att det man ger kommer åter! Det låter verkligen som om du mötte ett par vardagsänglar! Kram på dig fina Frida!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag vill också tänka mer så, det går bra för det mesta, men inte alltid! Det är väl lite en dagsformfråga också, ju skörare man är, desto lättare har de för att dra ner en, de där surkusarna...fast på samma sätt når också änglarna fram lättare när man är skör tycker jag!
      Stor kram fina vän=)

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.