Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

07 oktober, 2012

Magdalena Ribbing, litteraturen och jag

Jag har läst så länge jag kan minnas. När jag var liten läste jag till och med när jag var ute och promenerade, men det fick jag sluta med. Jag gjorde mig illa så mycket när jag gick in i olika ting. När jag startade min blogg kändes det självklart att välja "Litteratur" som en kategori, men trots det har bara två blogginlägg hamnat där: Galopp galopp och Tema: Faan!. För det här året, när dagarna ofta har växlat mellan att vara stumma och avdomnade eller smärtsamt händelserika, har jag inte mäktat med att läsa. Gudarna ska veta att jag har försökt. Jag har köpt böcker, lånat böcker, travat dem på högar. Jag har bläddrat i böcker, börjat läsa, lagt bort dem, tagit upp dem, läst några rader och lagt bort dem igen, gett upp. Jag trodde länge att jag inte hade hittat den bok jag behövde, den som pratade mitt språk just då, den som kunde få mig att känna mig mindre ensam. Nu har jag förstått att det inte handlar om det. Att jag kanske har tusen böcker här hemma som bara skriker efter att få hålla mig i handen och vara mina vänner, men jag ser dem inte, för jag orkar inte vara med. Jag orkar inte bidra med mina egna bilder, tankar och känslor, jag orkar inte prata med dem. Jag orkar bara bli serverad och jag vill att det ska vara enkelt. Jag vill inte bli chockad och överrumplad, jag har inte kraft att bli berörd. Jag är trött nu. Och jag har varit utmattad.

På kvällarna när jag kryper ner i sängen bredvid min älskade och ännu en dag har lagts till alla dessa dagar, och jag behöver ladda ur, varva ner, somna om, har jag med mig min telefon. Jag läser Magdalena Ribbings Hyfs och stil  i Dagens nyheter. Det är det jag orkar. Reglerna är tydliga och klara, gråzonerna få, frågorna brevskrivarna har oftast av alldaglig sort, det är tryggt och det är bra. Det ryms inga överraskningar i vettens och etikettens frågor och svar. Det krävs ingen motprestation. Det är inte ens viktigt för mig att veta om jag kan ha handskar på mig eller inte på en bal.



 

6 kommentarer:

  1. Men precis så är det! Det är ju det som är det underbara med böcker, men också det svåra. Det krävs liksom att man orkar gå in i dem, orkar skapa sig en bild i huvudet och ge av sin egen personlighet och sina egna tankar till bokens karaktärer. När jag var liten var jag också känd som den som alltid läste förresten, och min mamma sa att jag skulle bli bibliotekarie när jag blev stor. Nej då svarade liten jag, jag skulle bli än det ena, än det andra! Och vad blev jag?:) Jo bibliotekarie!:)

    Det är en viss sorts människor som redan som barn fastnar i böckernas värld! Och i min bokhylla finns böcker av Magdalena Ribbing och min sambo brukar reta mig när jag citerar henne, min husgud:) Jag tycker att det låter alldeles lagom att du tillåter dig själv att bara göra det du faktiskt orkar. Just nu är det Ribbings spalt. Böckerna finns kvar...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vad roligt att du har henne hemma i bokhyllan! Tänk, jag tror precis som du att det är en viss sorts människor som hänger över böckerna så. Vi känner igen varandra sedan, vi är samma andas barn:-) Stor kram!

      Radera
  2. Såklart känner jag igen mig igen :) Du beskriver det så fint att det krävs en motprestation när man läser, man måste orka producera bilder i sitt huvud. Mycket fint. Och när man orkar är det underbart. Och om man inte orkar så går det inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack kära du :-) Och såklart :-)

      Radera
  3. Jag tror inte att jag har läst på promenad men i trappen hemma, medan jag åt frukost, borstade tänderna, tvättade mig under armarna...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja alla sätt är som bekant bra..;-)

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.