Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

18 oktober, 2012

Farmors ring och symboliken

”Jag är så glad att du förstår symbolik” sa mamma till mig där hon låg i sjukhussängen. Hela nattduksbordet och fönsterbrädan var fyllda med blombuketter, vackra kort och änglar.
Det finns en sådan tröst i symboliken. I bilderna. I tingen. När jag trär ringen jag ärvt av min farmor på fingret, förundras jag alltid över hur nära hon kommer med ens. Över hur det känns som om hon finns bredvid mig i rummet, fastän hon dog för så länge sedan. Jag brukar passa på att prata en stund med henne om lite olika saker, viktiga saker och väder och vind. Jag tycker om att minnas henne med ord som hörs och inte bara med tysta tankar. Och varje gång jag ser hur perfekt ringen passar, känns det så fint inuti mig att våra händer måste ha varit så lika.

8 kommentarer:

  1. Vilken fin historia du berättar! En gåva från en annan generation!

    Min mormor som var en sådan viktig människa i mitt liv, som var en trygghet och en fristad, dog bara några veckor innan jag blev mamma. Jag känner mig fortfarande så himlans ledsen för att hon inte fick träffa honom... Det var så nära inpå... Men här hemma har vi några saker, bland annat en kökssoffa, som kommer från henne och det gör att jag känner att hon i hög grad ännu finns med i mitt liv. Och nu är jag glad att se att Max och hans mormor har en alldeles egen relation som kommer att ge honom en stor trygghet.

    Stor kram och en fin helg önskar jag dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vilken oerhörd sorg att förlora din mormor innan hon och den nya lilla människan som är Max, fick lära känna varandra...så fint att hon får finnas närvarande i tingen, i köket, hemmets hjärta. Och vilken glädje att se hur Max och hans mormor bygger upp en egen relation till varandra...hur det liksom...fortsätter vidare..
      Stor kram vännen

      Radera
  2. Ja visst är det fint att vi får och kan minnas våra kära!

    Kram Helena

    SvaraRadera
  3. Det är fint att tänka så. Jag ska just sätta upp två bilder på min mormor och Dennis mamma intill varandra. De hann aldrig träffas, men jag tror de skulle gilla varandra. De kanske sitter där i Nangijala och pratar om oss och skrattar, vem vet. Jag gillar iaf att se på bilderna av dem tillsammans :) Kram!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kanske de gör! Tänk så fint. Så ser de bilderna du har satt bredvid varandra och förstår att du tänker på hur de pratar och skrattar i världshimlarna någonstans.
      Kramar

      Radera
  4. guuud så vackert. och vet du, jag tror hon står där med dig..att hon finns där nära när du har ringen på dig..att ni samtalas genom känslan..

    kramar Lycke

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vet du, det tror jag med = )
      Kramar Frida

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.