Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

02 augusti, 2012

Stiltje

Det råder stiltje inuti mig. Det är lugnet efter stormen. Jag har samlat ihop de kringblåsta utemöblerna, gardinerna och blomkrukorna, inspekterat skadorna, målat över reporna, lappat och lagat, slängt vissa saker - det är ändå ingen idé att behålla dem, de är för slitna och för hopplösa, jag får lov att göra mig av med dem, adjö.

Ställt tillbaka alltsammans på sin rätta plats, eller, som jag mindes att de stod. Satt mig försiktigt i soffan, gått långsamt över trägolven, kontrollerat om de håller, ja, än så länge, så.

Det är märkligt när man gått igenom en längre tid av svåra händelser. Den där stiltjen som kommer sedan. Den där känslan av "lugnet efter stormen", det där lugnet som när som helst kan bli "före stormen" igen.

Hur jag lägger mig försiktigt i min säng på kvällen. Hur jag möter en ny dag. Försiktigare än annars, liksom långsamt, trevande, hur jag provar mig fram. För att sedan börja röra mig allt snabbare, säkrare. När det nya blivit vanligheten. När sakerna står där de alltid har stått, åtminstone så långt tillbaka som jag kan minnas.

6 kommentarer:

  1. Det är intressant det där. Hur stormen plötsligt stillas och lugnet infinner sig. Hur man kan börja andas normalt och fungera igen. Lite kantstött visserligen men ändå.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog är det så...tack för att du skrev = )

      Radera
  2. Det kunde ha varit jag som skrev den här texten förutom att jag fortfarande är mitt uppe i det röriga. Men jag känner precis igen det du skriver från tidigare perioder i livet. Du har en sådan enastående förmåga att sätta ord på det som sker... Magiskt! *Kramar*

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tusen tack, så glad jag blir över dina fina ord om mitt skrivande! OCh som jag hoppas att det ska få lägga sig lite, det där röriga, så du får ro. Stor kram!

      Radera
  3. När min bästa vän dog i bröstcancer för några år sedan beskrev hennes man det så bra när han sa att den första tiden är så intensiv. Det är så mycket som ska fixas och man vill så innerligt att allt ska bli rätt och det är mycket människor, samtal och andras sorg att man inte riktigt hinner eller vill ta itu med sin egen. Man trummar på och sedan när allt är över och lugnet och vardagen kommer, ja det är då det svåra börjar. Verkligheten.

    Tänker på dig och känner mig trygg med vetskapen om att du har så mycket kärlek omkring dig. Människor som lyfter dig.

    Stor kram till dig

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack fina för dina ord. De värmer och lyfter med sin omtanke. Tack också för att du ville dela med dig av det som hände din bästa vän. Det är en sorg jag inte kan föreställa mig och jag önskar av hela mitt hjärta att inte heller du, ja, att ingen, hade behövt veta hur den känns. Stora kramar tillbaka till dig.

      Radera

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.