Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

03 april, 2012

Spelar du wordfeud med mig?

Jag började spela wordfeud i höstas och har gjort det varje dag sedan dess. Första tiden var jag så inne i spelet att bekantskapskretsen inte räckte till och jag lät datorn slumpa fram motståndare. De flesta av dem vann eller förlorade en omgång, för att sedan försvinna. Men fyra av spelarna finns fortfarande kvar.

”Vem spelar du mot?” frågade en vän till mig häromdagen.

”Jag vet inte”, svarade jag.

”Vet du inte?”

”Nej?”

”Jag brukar i alla fall fråga någonting om var de bor eller hur gamla de är.”

”Jag frågar inte sådana saker.”

För det är den tysta överenskommelsen bland brickorna och de funderande pauserna. Spelen avlöser varandra, vi lägger några ordflätor om dagen, vi vinner eller förlorar, bjuder eller bjuds in till nya spel. Men jag vet inte om dessa fyra motståndare är män eller kvinnor, vad de arbetar med eller hur gamla de är, ingenting, och de vet lika lite om mig. Fokus ligger på spelet och ingenting annat. Chattar gör vi sparsamt och då vid följande tillfällen:

1.     När man gratulerar sin motståndare till ett ovanligt poängrikt drag eller till en vinst.

2.     När man suckar över en oturlig brickomgång, vilken vanligen utgörs av enbart konsonanter eller enbart vokaler.

3.     När man tackar för gratulationerna, vilket sker på ett ytterst ödmjukt sätt som ”Tack så mycket, och tack själv för en rolig match!” eller ”Ja, jag hade verkligen tur med brickorna den här omgången”, eller ”Tack, tack, det var riktigt jämnt.”

Det är en intressant form av social samvaro. Jag har haft daglig kontakt med dessa fyra personer under ett halvt års tid och jag har ingen aning om vilka de är. Vi har lyft ut en yttepytteliten del av allt det som utgör en människa och lärt känna den och ingenting annat. Det är som att lyfta upp en enda småsten av miljarder i en grusgång, bära den i fickan i ett halvår och bara fundera över den.

Jag fascineras av den tysta överenskommelsen, så tydlig som vore den uttalad och underskriven, aldrig någonsin har den överskridits. Det är ett vilsamt, lättsamt sätt att umgås. Men ibland när jag sitter på bussen och glanar till över axeln på någon som spelar wordfeud, får jag en sådan lust att luta mig fram och fråga:

”Ursäkta mig. Vem spelar du med?”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.