Etiketter

Betraktelser (160) Barn (37) Skrivande (28) Teckningar (9) Teater (6) Musikal (2)

30 mars, 2012

Jag bjuder på den!

För ett par år sedan berättade en vän hur hon gjort bort sig något fantastiskt för en kille hon var kär i. Jag får inte berätta hur, men jag kan dela med mig av hennes slutkläm:

”Men då tänkte jag så här, att jag bjuder på den!”

Det uttrycket är genialt. Det är som när man ser en komedi. Har ni tänkt på att man sällan får se vad som händer efter det pålagda asgarvet? Det får man veta först när den bortgjorda berättar det för sina vänner och de skrattar tillsammans och dricker öl. Det är samma distans som ”Jag bjuder på den”, skänker sin användare. Som nu när jag har börjat blogga. Himmel vad jag har nytta av ”Jag bjuder på den.” Man kan helt enkelt inte vara så pillenoga som jag brukar när jag skriver annat, för då blir det aldrig några dagliga inlägg. Få vapen fungerar bättre på Prestationsångestkråkan än just ”Jag bjuder på den.” Därför har jag listat min första bloggveckas topp fem av det som inte blev som det skulle.

Jag bjuder på att:

1.       Jag har ingen aning om vad en kodmall är och hur jag än googlar tycks det vara så självklart för resten av världen, att det inte går att finna en förklaring. Därför får jag liksom blunda och tänka mig vissa funktioner på min blogg.

2.       Det händer att datorn nyttjar sin medbestämmanderätt och byter teckensnitt på några rader mitt i ett inlägg. Det hjälper inte att gång på gång markera och välja ”normal”, ej heller att logga in eller ut flera gånger och göra om proceduren, eller att skriva om raderna igen. Inte ens om man gör det fem gånger.

3.       Om man har publicerat ett inlägg och får för sig att ändra rubrik mitt i ”länka-till-facebook-proceduren”, finns det ingenting som kan övertyga fejjan om bytet. Inte ens fastän inlägget bytt namn på bloggens startsida. Här hjälper det inte heller att logga ut flera gånger, inte ens fem. Ej heller att stänga av och starta upp datorn. Först när man byter dator fungerar det, men när folk länkar vidare till blogginlägget på facebook, dyker den gamla titeln lik förbaskat upp igen.

4.       Om man vill göra en liten redigering av ett blogginlägg man har publicerat tidigare, igår eller så, kan det få för sig att glömma all vår gemensamma historia och publicera sig själv en gång till, på dags datum.

5.       Den enda av hemmets två datorer som kan visa en teckning som scannats in är den jag sällan använder, därför att den är så långsam och gramsen att ljudet svajar som en flaggstång i storm. Att den trots allt kunde användas till något, upptäcktes av en slump efter otaliga timmar vid den andra datorn, teckningar som scannats in gång på gång, ex antal telefonsamtal till den tekniske vännen och svordomar av sällan skådat slag. Det tar tio år att starta upp skruttdatorn och tjugo att ladda upp bilderna, men vad ska man säga? Jag bjuder på den!

När jag sent omsider har gått och lagt mig på kvällarna, uppstissad till Kosmoskattens nivå av allt dataflimrande och sur som en gammal jäst raggsocka av allt som inte blev som det skulle, finns det bara en mening som tröstar: ”Jag bjuder på den.”

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

OM frk. Frida Fortissima

Bakom bloggen och företaget frk. Frida Fortissima finns jag, manusförfattaren Frida Mellström, född - 77. Jag har skrivit för bland annat radioteatern i P1, musikal, musikteater och utomhusteater. Jag skräddarsyr också manus efter beställning. För att komma i kontakt med mig, skriv till frkfridafortissima@gmail.com

AKTUELLA SAMARBETEN OCH FÖRESTÄLLNINGAR

Under hösten 2014 arbetar några elever vid estetiska programmet i Sollefteå med "När ska man börja le?" som jag har skrivit manus till. Manuset är en omskriven version av det som har mött läsare på Dramalabbets "Färskpressat". Föreställningen spelas i februari 2015. Regisserar gör Sara-Kajsa Lundgren.